Sefanja, 1 Kapitlet
Herrens stora vredesdag.
1. Detta är HERRENS ord som kom till Sefanja, son till Kusi, son
till Gedalja, son till Amarja, son till Hiskia, i Josias, Amons
sons, Juda konungs, tid.
2. Jag skall rycka bort och förgöra
allt vad på jorden är, säger HERREN;
>Jer. 8,13.
3. jag skall förgöra människor och djur,
jag skall förgöra fåglarna under himmelen
och fiskarna i havet,
det vqacklande riket
jämte de ogudaktiga människorna;
ja, människorna skall jag utrota
från jorden, säger HERREN.
>Hos. 4,3.
4. Jag skall uträcka min hand mot Juda
och mot Jerusalems alla invånare
och utrota från denna plats
Baals sista kvarleva,
avgudaprofeternas namn
jämte prästerna;
>2 Kon. 23,4 f.
5. dem som på taken tillbedja
himmelens härskara,
och dem som tillbedja HERREN
och svärja vid honom
och svärja vid Malkam;
>Jer. 19,13. 49,1, 3.
6. dem som hava vikit bort ifrån HERREN,
och dem som aldrig hava sökt HERREN
eller frågat efter honom.
7. Varen stilla inför Herren, HERREN!
Ty HERRENS dag är nära;
HERREN har tillrett ett slaktoffer,
han har invigt sina gäster.
>1 Sam. 16,5. Jes. 13,3. 34,6. Jer. 46,10. Hab. 2,20. Sak. 2,13.
8. Och det skall ske på HERRENS slaktoffers dag
att jag skall hemsöka furstarna
och konungasönerna
och alla som kläda sig
i utländska kläder;
>2 Kon. 25,6 f. Jer. 39,5 f.
9. Jag skall på den dagen hemsöka
alla som hoppa över trösken,
dem som fylla sin herres hus
med våld och svek.
>1 Sam. 5,5.
10. På den dagen, säger HERREN,
skall klagorop höras ifrån Fiskporten
och jämmer från Nya staden
och stort brak från höjderna.
>2 Kon. 22,14. Neh. 3,3.
11. Jämren eder, I som bon i Mortelkvarteret,
ty det är förbi med hela krämarskaran;
utrotade äro alla de penninglastade.
12. Och det skall ske på den tiden
att jag skall genomleta Jerusalem med lyktor
och hemsöka de människor
som nu ligga där i ro på sin drägg,
dem som säga i sina hjärtan:
"HERREN gör intet,
varkeu gott eller ont."
>Jer. 48,11 f.
13. Deras ägodelar skola då lämnas till plundring
och deras hus till ödeläggelse.
Om de bygga sig hus,
skola de ej få bo i dem,
och om de plantera vingårdar,
skola de ej få dricka vin från dem.
>5 Mos. 28,30, 38 f. Am. 5,11 9,14. Mik. 6,15.
14. HERRENS stora dag är nära,
ja, den är nära, den kommer med stor hast.
Hör, det är HERRENS dag!
I ångest ropa nu hjältarna.
>Joel 2,1 f.
15. En vredens dag är den dagen,
en dag av ångest och trångmål,
en dag av ödeläggelse och förödelse
en dag av mörker och tjocka,
en dag av moln och töcken,
>Jer. 30,7. Am. 5,18.
16. en dag då basunljud och härskri höjes
mot de fastaste stader
och mot de högsta murtorn.
17. Då skall jag bereda människorna sådan ångest
att de gå där såsom blinda,
därför att de hava syndat mot HERREN.
Deras blod skall spridas omkring såsom stoft,
och deras kroppar skola kastas ut såsom orenlighet.
18. Varken deras silver eller deras guld
skall kunna rädda dem
på HERRENS vredes dag.
Av hans nitälskans eld
skall hela jorden förtäras.
Ty en ände, ja, en ände med förskräckelse
skall han göra på alla jordens inbyggare.
>Ords. 11,4. Jes. 13,17. Hes. 7,19. Sef. 3,8. Syr. 5,7 f.
Sefanja, 2 Kapitlet
Varning för Herrens folk. Domsord över
dess fiender.
1. Besinna dig och kom till sans,
du folk utan blygsel,
>Jer. 3,3.
2. innan ännu rådslutet är fullgånget
-- den dagen hastar fram,
såsom agnar fara! --
och innan HERRENS vredes glöd
kommer över eder,
ja, innan HERRENS vredes dag
kommer över eder.
3. Söken HERREN,
alla I ödmjuke i landet,
som hållen hans lag.
Söken rättfärdighet,
söken ödmjukhet;
kanhända bliven I så beskärmade
på HERRENS vredes dag.
>Am. 5,15.
4. Ty Gasa skall bliva övergivet
och Askelon varda en ödemark;
mitt på ljusa dagen skall Asdods folk drivas ut,
och Ekron skall ryckas upp med roten.[1]
5. Ve eder som bebon landsträckan utmed havet,
I av kereteernas folk!
Ett HERRENS ord skall nå dig, Kanaan,
du filisteernas land;
ja, jag skall fördärva dig, så att ingen mer bor i dig.
>1 Sam. 30,14. Hes. 25,16.
6. Och landsträckan utmed havet skall ligga såsom betesmarker,
där herdarna hava sina brunnar
och fåren sina fållor.
7. Och den skall tillfalla de kvarblivna av Juda hus
såsom deras lott;
där skola de föra sin boskap i bet.
I Askelons hus skola de få lägra sig,
när aftonen kommer.
Ty HERREN, deras Gud, skall se till dem
och skall åter upprätta dem.
8. Jag har hört Moabs smädelser
och Ammons barns hån,
huru de hava smädat mitt folk
och forhävt sig mot dess land.
>Am. 1,13 f.
9. Därför, så sant jag lever, säger HERREN Sebaot,
Israels Gud:
det skall gå Moab såsom Sodom,
och Ammons barn såsom Gomorra.
Ett tillhåll för nässlor och en saltgrop skola de bliva,
och en ödemark till evig tid.
Kvarlevan av mitt folk skall plundra dem.
och återstoden av min menighet skall få dem till sin arvedel.
>Mos. 19,24 f. Jer. 48,1 f.
10. Så skall det gå dem,
till lön för deras högmod
därför att de hava smädat och förhävt sig
mot HERREN Sebaots folk.
11. Fruktansvärd skall HERREN bevisa sig mot dem;
ty han skall göra aila jordens gudar maktlösa,
och alla hedningarnas havsländer
skola tillbedja honom,
vart folk på sin ort --
12. också I etiopier,
I som av mig bliven slagna med svärd.
13. Och han skall uträcka sin hand mot norr
och fördärva Assur,
han skall göra Nineve till en ödemark,
förtorkat såsom en öken.
>Nah. 1,14 f. 2,10. 3,15.
14. Och därinne skola hjordar lägra sig,
allahanda vilda djur i skaror;
pelikaner och rördrommar skola taga natthärbärge
på pelarhuvudena därinne;
fåglalåt skall ljuda i fönstren
och förödelse bo på trösklara,
nu då cederpanelningen är I ortriven.
>Jes. 13,21. 34,11, 14. Jer. 50,39.
15. Så skall det gå den glada staden,
som satt så trygg,
och som sade i sitt hjärta:
"Jag och ingen annan!"
Huru har den icke blivit en ödemark,
en lägerstad för vilda djur!
Alla som gå där fram skola vissla åt den
och slå ihop händerna.
>1 Kon. 9,8. Jes. 47,8. Jer. 19,8.
[1] Utsagorna om Gasa och Ekron innehålla i den hebreiska
grundtexten anspelningar på dessa orters namn
Sefanja, 3 Kapitlet
Det närvarande och det framtida
Jerusalem.
1. Ve henne, den gensträviga och befläckade staden,
förtryckets stad!
2. Hon hör icke på någons röst,
hon tager ej emot tuktan;
på HERREN förtröstar hon icke,
till sin Gud vill hon ej komma.
>Jer. 7,28.
3. Furstarna därinne
äro rytande lejon;
hennes domare äro såsom vargar om aftonen,
de spara intet till morgondagen.
>Ords. 28,15. Hes. 22,6, 27. Hab. 1 8.
4. Hennes profeter äro stortaliga
trolösa män;
hennes präster ohelga vad heligt är,
de våldföra lagen.
>Jer. 23,11, 32. Hes. 22,26. Mik. 3,11.
5. HERREN är rättfärdig därinne,
han gör intet orätt.
var morgon låter han sin rätt gå fram i ljuset,
den utebliver aldrig;
men de orättfärdiga veta icke av någon skam.
>5 Mos. 32,4. Jer. 8,12.
6. Jag utrotade folkslag,
deras murtorn blevo förstörda,
deras gator gjorde jag öde,
så att ingen mer gick där fram;
deras städer blevo förhärjade,
så att de lågo tomma på människor,
blottade på invånare.
7. Jag tillsade henne att allenast frukta mig
och taga emot tuktan;
då skulle hennes boning undgå förstörelse,
med allt vad jag hade givit i hennes vård.
Men i stället ävlades de att göra
allt vad fördärvligt var.
8. Därför man I vänta på mig, säger HERREN,
och på den dag jag står upp för att taga byte.
Ty mitt domslut är: jag skall församla folk
och hämta tillhopa konungariken,
för att utgjuta över dem min ogunst,
all min vredes glöd;
ty av min nitälskans eld
skall hela jorden förtäras.
>Sef. 1,18.
9. Se, då skall jag giva åt folken
nya, renade läppar,
så att de allasammans åkalla HERRENS namn
och endräktigt tjäna honom.
>Jes. 6,5.
10. Ända ifrån länderna bortom Etiopiens strömmar
skola mina tillbedjare, mitt förskingrade folk,
frambära offer åt mig.
11. På den tiden skall du slippa att längre blygas
för alla de överträdelser
som du har begått mot mig.
Ty då skall jag avskilja från dig
dem som nu jubla så segerstolt i dig;
och du skall då icke vidare förhäva dig
på mitt heliga berg.
12. Men jag skall lämna kvar i dig
ett folk, betryckt och armt;
och de skola förtrösta på HERRENS namn.
>Matt. 5,3.
13. Kvarlevan av Israel skall då icke mer göra något orätt,
ej heller tala lögn,
och i deras mun skall icke finnas
en falsk tunga.
Ja, de skola få beta och ligga i ro,
utan att någon förskräcker dem.
>Job 11,19. 1 Joh. 5,18.
14. Jubla, du dotter Sion,
höj glädjerop, du Israel;
var glad och fröjda dig av allt hjärta,
du dotter Jerusalem.
>Jes. 12,6. Sak. 9,9.
15. HERREN har avvänt straffdomarna ifrån dig,
han har röjt din fiende ur vägen.
HERREN, som bor i dig, är Israels konung;
du behöver ej mer frukta något ont.
>Ps. 23,4.
16. På den tiden skall det sägas till Jerusalem;
"Frukta icke, Sion
låt ej modet falla.
17. HERREN, din Gud, bor i dig
en hjälte som kan frälsa.
Han gläder sig över dig med lust,
han tiger stilla i sin kärlek,
han fröjdas över dig med jubel."
>Jes. 62,5. 65,19.
18. Dem som med bedrövelse måste sakna högtiderna,
dem skall jag då församla,
dem som levde skilda från dig,
du som själv bar smälekens börda.
19. Ty se, jag skall på den tiden utföra mitt verk
på alla dina förtryckare.
jag skall frälsa de haltande
och hämta tillhopa de fördrivna,
jag skall låta dem bliva ett ämne till lovsång
och till berömmelse på hela jorden,
där de voro så smädade.
>Mik. 4,6.
20. På den tiden skall jag låta eder komma tillbaka
ja, på den tiden skall jag hämta eder tillhopa.
Ty jag vill låta eder bliva ett ämne till berömmelse
och till lovsång bland alla jordens folk,
i det att jag åter upprättar eder,
så att I sen det med egna ögon, säger HERREN.
>5 Mos. 30,3 f.
|